fredag 28 september 2018

Pekingeser och Malteser

Hallå!

TORSDAG:

Jag vaknade väldigt sent idag, klockan 2. Fram till 20 gjorde jag inte mycket alls, chillade mest bara vid datorn och pratade med Anton. Men vid 20 ville min rumskompis gå på hundkaféet jag var på för några veckor sedan. Stället heter Playdogs och ligger bara kanske 10 minuter från oss till fots. Hon bjöd mig på drickat där och sedan myste vi med hundarna i 1.5 timme.
 Marhi och Deokbe

 Hutchu och Dalbongi
 Deokseoni
 Ggolddugi
 Mina två favoriter här (bilden över och den under)

 Sudt
 Jag lyfte upp denna sötnos på vårt bord och han satt där i kanske 10 minuter men så gick han mot mig så jag trodde att han ville ned. Men då hoppade han över till mitt knä och lade sig där istället. Vilken sötnos! (Han heter Ruhi)


Kolla bara på småtassarna!

torsdag 27 september 2018

Coffee and friends

Hejsan svejsan allihopen!

ONSDAG:

Igår skulle jag, min rumskompis och vår amerikanska kompis åka till Sinchon och äta friterad kyckling. Dock när vi kom dit så visade det sig att stället var stängt... Vi  gck runt en stund och kollde efter ett nytt ställe, och till slut bestämde vi oss till min glädje en Pizzeria. Vi beställde in en margarita och en ruccolapizza som vi delade på och de var jättegoda, mums!

Sedan svängde vi förbi en affär som hette Daiso, som är ungefär som Lagerhaus eller TGR, de har allt möjligt till det mesta man kan tänka sig!

Vi hittade även ett jättegulligt café som hette A to Z Café. Det var lite dyrt, men när vi fick in vår dryck och tiramisou förstod vi varför. De var superfina! Värsta artworket. Oh, i cafét fanns det leksaksdinosaurier utplacerade lite här och där, jätterandom, men ändå gulligt.




Klockan 16 var jag hemma igen och skulle träffa min italienska klasskompis. Hon jobbar som fotograf och var väldigt nyfiken på mig och mitt liv, och jag var såklart nyfiken på henne, så jag tyckte vi hade väldigt kul tillsammans! Vi gick till Common ground och tog varsin kaffe, sedan gick vi runt och shoppade lite och sedan gick vi tillbaka till elevhemmet. Sammanlagt var vi ute i ungefär 2.5 timmar.

Kafeterian hade öppnat igen idag, så jag gick ned ensam då min rumskompis inte ville äta. Medan jag satt där och kollade på bilder på vårt hus där hemma som nu är till salu kom båda italienarna från min klass och satte sig med mig. Det har varit så länge sedan som jag hade så kul, för de var väldigt pratglada och energiska (duuh, de är italienare!). De bjöd med mig till deras rum så jag satt där med dem och hade kul och lyssnade på musik i någon timme innan jag gick tillbaka till mitt rum, där jag fick damp på min kameraapp på mobilen för den är på koreanska och jag kan inte ändra språket. Anton kan vittna om att jag fick ett stort fett meltdown.

Tyvärr har jag bara bilder från första delen av dagen, men jag hoppas det är okej!

Palats och alkohol

Hejhej hallå.

TISDAG:

Igår började dagen runt 12.30, då jag mötte upp min koreanska kompis som bor i en stad som heter Jeonju, på universitetsområdet. Han ville åka till Gyeongbukgung palace och ta bilder, så vi satte kurs dit. Det var gratis inträde, vilket också betydde att det var såå mycket människor där. Det är också väldigt vanligt att hyra och klä sig i koreanska traditionella Hanboks, så det var väldigt många som hade såna och tog bilder runt om i palatset, både tjejer och killar.  Min komps är väldigt intresserad av Sverige, så han hade med sig en koreansk och en svensk flagga som han ville takort med. Vi hittade iallafall en kille som tog några bilder på oss innan det kom fram någon och sa att flaggan var felvänd! Haha, oops.





Efter detta tog vi en liten kaffepaus och kollade på medan en flicka lekte med fåglarna i närheten. Sedan gick vi runt lite mer i palatset tills vi bestämde oss för att dra vidare.



Han visade mig en konstgjord flod mitt i Seoul, där det var väldigt många som satt och chillade. Det var jättefint där! Det var paraplyn upphängda luften och jättemysigt. Han hade med sig lite olika bröd så jag tog en med choklad inuti, och den smakade exakt som gifflar!




När vi suttit där en stund gick vi till ett annat palats och kollade runt och gick även in i museumet för historian om det modern art. Där inne hade de ett jättecoolt projectorrum (vet inte vad jag ska kalla det, okej?) där de visade uppbygnaden av hus eller något, jag kollade aldrig noga på vad det faktiskt var.



Vi tog också en kort sväng förbi Myeongdong innan vi sa hejdå och jag rörde mig hemmåt. Hemma frågade min rumskompis om jag ville göra något, så vi bestämde oss för att åka till Hongdae och äta kyckling, fota och kolla i affärer.

På tunnelbanan kom det fram en kille till oss (eller mest min rumskompis) och frågade om han kunde få delta i vårt samtal för han ville skaffa utlänska kompisar (don't be alarmed, det är ganska vanligt här). Han var iallafall shysst så han hängde med på kyckling och sedan gick vi till en bar och köpte varsin drink. Han var iallafall jättekul så det var nice. Min rumkompis tyckte han var lite tråkig, men hon satt med mobilen hela tiden så vem var den tråkiga egentligen?



Vi bestämde oss för att gå på en klubb (koreanska killen tackade för att han fått hänga med och drog hem vid den här tiden), men kön var så lång så vi gav upp och gick till en park istället. Där träffade vi ett gäng utlänningar som vi började snacka med en del och de gav oss många tips om korea do's and don'ts.

Min rumskompis var inte alls taggad på att göra något av det vi hade kommit dit för, ända sedan vi fått vår middag ville hon att vi skulle gå och röka vattenpipa. Jag å andra sidan var väldigt anti det, och trots att hon fortsatte tjata hela kvällen så ändrade jag mig inte, så vid 2 ungefär ville hon ta en taxi hem så vi gjorde det. Det var faktiskt väldigt billigt, trots att v nog blev lite scammade. Resan tog 25-30 minuter och det kostade oss 22 000 won, vilket är runt 180kr! Typ som att åka hem från stan hemma i Sverige!

tisdag 25 september 2018

Gränser och koreansk tradition

Igår var det Chuseok här i Korea. Chuseok är som thanksgiving, och är en väldigt stor högtid här då de flesta koreaner åker till sin hemort för att fira med sin familj. Min koreanska kompis Célne och hennes familj firar inte Chuseok, så de bjöd med mig till DMZ och att sedan äta middag med dem. Såklart tackade jag ja.

Jag skulle möta Céline vid stationen Hwajeong klockan 14, och den stationen ligger en bit utanför Seoul i motsatt riktning, så det tog mig ungefär en timme att ta mig dit. Där mötte vi upp hennes mamma som så for vi möttes började överrösa mig med saker. Hon frågade om jag ville ha vatten, men jag hade eget, så då gav hon mig kaffe och så frågade hon om jag hade hunnit äta lunch (vilket jag inte hade), så då gav hon mig Songpyeon. Songpyeon är som ett litet knyte, liknar en dumpling i formen, gjord av rispulver, som är stoppad med olika fyllningar. Jag tyckte bäst om den gröna som var fylld med någon typ sesamkräm, men jag fick också testa fyllningar med bönor och vit bönpasta. De bjöd mg också på tangeriner. Lite sötare än vad jag är van vid, men väldigt goda.


Anyhow, hennes pappa kom med bilen, så satte vi kurs upp mot Paju, en stad norr om Seoul. Vi åkte förbi där och upp mot gränsen. Vi körde efter Han floden nästan hela vägen, och något jag märkte var att det var militära rustningar efter hela vägen. Två stora stängsel med taggtråd gick parallellt efter land, och efter varje hundra meter eller så fanns det små hus målade i kamoflauge.
När vi nästan var framme kom vi fram till en större vaktpost och en bro fylld med avgränsningar. Det fanns kanske ett 10tal militärer där, och de frågade varje bil som kom någonting (hey, min koreanska är inte SÅ bra än). Men vi fick iallafall köra igenom och göra en usväng för att komma till rätt ställe.

Vi parkerade bilen och gick ut på en åker med en hel del blommor. Min kompis sa att blommorna kallas Cosmosblommor och bara blommar på hösten. De var jättefina blommor iallafall! Sedan kom vi till en park där det var många familjer som hade pickninck, och väldigt många som flög drake. Céline berättade att det är en tradition att flyga drake på Chuseok, och om man flyger draken så högt att linan släpper och draken flyger iväg så innebär det att man kommer få tur med sig.




Vi besökte även ett memorial för de Sydkoreaner som hade blivit "kidnappade" från Syd- till Nordkorea under kriget. Dock stod det väldigt lite på engelska, nästan allt var endast koreanska, så jag gick mest bara runt och tittade på allt.



Namnen på alla bortförda till höger. Alla namn fick inte plats på bilden.

Efter detta gick vi ut i solen. Det var en jättefin dag med nästan inga moln, så jag tyckte såklart att det var kokhett. Hennes mamma bjöd mig på glass. Det fanns så ovanliga smaker, så jag valde tangerinsmak. Mycket intressant och gott.



Vi gick även upp på ett utkikstorn innan vi satte oss igen. Därifrån såg man hela parken vi var på. I närheten stod det ett bord uppställt med mat och blommor, och Céline berättade att under Chuseok är det väldigt vanligt att man lämnar gåvor (som mat och blommor) hos ens döda släktingar, och eftersom man inte får besöka Nordkorea vet man inte om ens släkting som antingen levde på den sidan innan kriget, eller de som blev bortförda till Nordkorea fortfarande lever, så lämnar man sina gåvor till dem där.



Efter detta hoppade vi in i bilen och åkte iväg till en utkiksplats där man kunde se Nordkorea på andra sidan floden. Mamman sa att eftersom det var så bra väder hade jag tur, att man inte alltid ser så bra. Utkikstornet låg på ett berg som man inte fick köra  upp för själv, så vi parkerade bilen och ställde oss i en väldigt lång kö med människor som väntade på en buss som gick dit. Vi fick vänta i kanske 20 minuter och sedan tog resan kanske 5 minuter.  När vi hade kollat på utsikten gick vi och köpte chips och te och hängde lite medan vi haft väntade på att rusningstrafiken skulle lugna sig och halft njut av utsikten. Solen började också gå ned så bilresan hem var väldigt vacker.









När vi kom hem visade det sig att de bodde på 15 våningen i en väldigt liten 4a. Men det var väldigt mysigt. Jag och Céline kollade på tv medan hennes mamma lagade mat. Mamman frågade flera gånger om jag inte skulle ha en gaffel istället, men sen insåg hon nog att jag kan äta med pinnar för hon slutade fråga iallafall. Jag minns inte namnet på allt vi åt, men det var väldigt gott iallafall! Jag fick till och med rester med mig hem, haha! Efter maten kollade vi lite mer på tv, sedan erbjöd de sig att skjutsa hem mig, trots att det skulle bli ungefär två timmar för dem fram och tillbaka! De var så snälla. När jag kom hem var jag iallafall dödstrött!